Fler röster än röstberättigade i fyra valdistrikt i Norrtälje – fusk eller fel?
Fyra valdistrikt i Norrtälje kommun visade ett valdeltagande på mellan 167 och 172 procent i regionvalet, enligt Valmyndighetens slutliga räkning. I…
Fyra valdistrikt i Norrtälje kommun visade ett valdeltagande på mellan 167 och 172 procent i regionvalet, enligt Valmyndighetens slutliga räkning. I Frötuna Västra fanns 1 030 röstberättigade men 1 776 röster. I Rådmansö Västra var siffrorna 1 119 röstberättigade och 1 875 röster, i Rådmansö Östra 1 066 och 1 777, och i Frötuna Östra 1 556 och 2 651. I kommunvalet, samma dag och med samma väljare, låg valdeltagandet i samma distrikt på normala 85 till 87 procent.
Det upptäcktes inte av Länsstyrelsen eller Valmyndigheten, utan av Victor Pressfeldt, doktor i historia och frilansjournalist, som driver sajten Valkoll. Han publicerade en genomgång i söndags kväll. Då hade länsstyrelsen redan gjort sin slutliga räkning och fastställt valet i fredags den 2 oktober, och siffrorna låg öppet på val.se.
Valkoll visade att talen såg ut som ett datafel och inte som fusk. Varje partis röstetal i de fyra distrikten var ett jämnt tal. Antalet giltiga röster var ungefär dubbelt så stort som i kommunvalet i samma distrikt, och personrösterna var exakt dubbelt så många som personrösterna på partiernas valsedlar i samma fil. Sajten uppger att den har gått igenom alla valdistrikt i landet i de tre valen och bara hittat mönstret i dessa fyra.
Länsstyrelsen i Stockholm svarade i måndags att något uppenbarligen inte stämde, men att man inte visste vad. Senare samma dag kom beskedet att felet hade identifierats och höll på att åtgärdas.
Valmyndighetens pressekreterare förklarade för Norrtälje Tidning att det var ett temporärt fel i IT-systemet. Efter att länsstyrelsen godkänt de fyra distrikten skickades dubbla registreringar iväg, och distrikten fick dubbelt så många röster som de skulle ha haft i Valmyndighetens presentation. Felet är rättat, och Rådmansö Västra står nu med ett valdeltagande på 84,81 procent.
Det var alltså inget valfusk, utan ett tekniskt fel.
Enligt Valkolls egen beräkning ändras inga mandat om de fyra distrikten får hälften så många röster. Region Stockholm har 149 mandat, och fördelningen blir densamma. Det sista mandatet går till Kristdemokraterna och skulle gå till Socialdemokraterna först om KD tappade minst 1 496 röster i regionen, medan KD har 682 röster i de fyra distrikten. Dubbleringen gäller alla partier, så den lutar inte åt något håll. Enligt vallagen ska ett val göras om bara när ett fel med fog kan antas ha påverkat utgången.
En detalj visar varför precision spelar roll. Sverigedemokraten Britt Mari Canhasi i valkretsen Nordost hade enligt länsstyrelsens protokoll 1 182 personröster, 5,04 procent av partiets röster, och klarade därmed spärren på fem procent med nio röster. Om de fyra distriktens tal halveras hamnar hon fyra röster under spärren, men hon blir ändå invald eftersom hon står först på flest valsedlar. Det som påverkas är alltså på vilken grund hon blir vald, inte om.
Några frågor är fortfarande obesvarade. Valkoll skriver att de dubblerade talen ingår i länsstyrelsens protokoll från den 2 oktober. Valmyndigheten säger att dubbleringen skedde efter att länsstyrelsen godkänt distrikten. De två beskrivningarna går inte ihop. Om protokollet innehåller fel tal ska det rättas, vilket Länsstyrelsen i Stockholm också har fått göra efter valet 2022. Det är också oklart hur länge felet stod kvar innan det upptäcktes.
Det här är inte det första felet i valadministrationen i år. I början av september upptäckte Valmyndigheten ett tekniskt fel i förtidsröstningen, som i år för första gången använde en digital väljarförteckning i stället för avprickning på papper. Först var det cirka 4 000 röster som kunde vara berörda, och efter analys landade man på högst 500 väljare som inte gick att identifiera och vars förtidsröster därför inte räknas. Postnords förseningar med förtidsrösterna gav dessutom problem i flera kommuner, och i Ulricehamn saknades uppemot 1 800 röster i det preliminära resultatet.
Valmyndigheten har också lämnat ut alla incidentrapporter från valet, 5 194 stycken som kom in mellan den 3 augusti och den 28 september. Det var första gången rapporteringen var obligatorisk. 2022 var den frivillig och gav 653 rapporter, så fler rapporter betyder inte automatiskt fler incidenter. Ungefär hälften av rapporterna gäller valsedlar. Valkoll har klassat dem med hjälp av ett AI-verktyg och kommer fram till att inget pekar på organiserat valfusk. En incidentrapport är dock valadministrationens egen beskrivning av en händelse, inte ett avgörande om vad som hänt, och Borlänge saknas helt bland rapporterna.
Tre saker borde hända. Valmyndigheten och länsstyrelsen bör redovisa hur länge felet stod kvar och om protokollet måste rättas. Systemet bör ha en spärr som gör att ett valdeltagande över 100 procent aldrig kan publiceras. Och Valmyndigheten bör fortsätta publicera öppna data, eftersom det var just de som gjorde att felet hittades.
Förtroende för ett val byggs inte av att man säger att allt är bra, utan av att man hittar sina egna fel först. Det här felet hittade en frilansjournalist en söndagskväll, och det är inte tillräckligt bra.
Titta på hela avsnittet
172 PROCENT VALDELTAGANDE – Fusk eller fel i Norrtälje?
Se avsnittet på YouTube