Start › Blogg

Bensinen +4 kronor – SD tvingar S att välja sida

Idag handlar det om en siffra som du känner i plånboken varje gång du tankar: fyra kronor. Så mycket dyrare kan bensinen bli per liter om ingenting…

Idag handlar det om en siffra som du känner i plånboken varje gång du tankar: fyra kronor. Så mycket dyrare kan bensinen bli per liter om ingenting görs i riksdagen innan den första december. Sverigedemokraterna vill stoppa höjningen, Moderaterna och Kristdemokraterna säger att dom är positiva, men Tidöpartierna har inte längre egen majoritet. Så för att SD ska lyckas behöver dom hjälp från andra sidan. I torsdags träffades finansutskottet, och där skulle det avgöras. Det gjorde det inte. Beslutet sköts upp till tisdag, och på andra sidan har vi Socialdemokraterna, som tidigare varit positiva till sänkt skatt på drivmedel, men som nu hänvisar till formella invändningar. Och Centerpartiet kallar hela förslaget för teater. Så vad är det som egentligen pågår, vad blir bensinpriset, och vem vågar rösta nej?

Vi börjar med bakgrunden, för utan den blir det hela svårt att hänga med i. Tidigare i år rusade olje- och drivmedelspriserna, och Tidöregeringen sänkte skatten på bensin och diesel i två steg. Det första steget kom den första maj, då skatten sänktes till EU:s miniminivå. För bensin handlade det om ungefär en krona per liter och för diesel runt 40 öre. Det andra steget kom i juli, och det är det stora. Det byggde på ett särskilt undantag från EU, som gjorde att Sverige kunde lägga sig under den vanliga miniminivån, och det sparade konsumenterna nästan tre kronor litern, både på bensin och diesel.

Och båda hade ett slutdatum. Det första steget löpte ut den 30 september. Så sen den första oktober har bensinen gått upp ungefär en krona litern. Det andra steget löper ut den första december, och då smäller det rejält. Räknar man ihop båda kan bensinen bli ungefär fyra kronor dyrare per liter än när sänkningarna gällde, och dieseln ungefär 3,40.

Så, hur ser det ut vid pumpen just nu? Enligt Circle K:s listpris för företag, som brukar vara en indikator på vad privatkunder får betala, ligger bensinen på runt 19 kronor litern efter höjningen. Lägg på ungefär tre kronor den första december, så ser vi att priset hamnar runt 22 kronor, om inget annat förändras. Och här ska jag vara tydlig med att det är en grov uträkning. Oljepriset kan gå upp eller ner, och det du faktiskt betalar på macken beror på mycket mer än skatten. Men skatteeffekten är dom där tre till fyra kronorna, och det är den som riksdagen kan påverka.

Och det är precis där SD kommer in. Dom vill att riksdagen förlänger båda sänkningarna, och dom gör det på ett lite ovanligt sätt. I stället för att vänta på att regeringen kommer med ett förslag, så använder dom ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att ett utskott, i det här fallet finansutskottet, tar initiativ till ett förslag på egen hand. SD:s version innebär att riksdagen ger övergångsregeringen mandat att ansöka hos EU-kommissionen om att få behålla dom lägre skattenivåerna, och att statsbudgeten ändras för att täcka kostnaden.

Och vad kostar det? SD själva räknar med knappt en miljard kronor för att förlänga det första steget till årsskiftet, och ungefär en och en halv miljard för det andra bara under december. Sammantaget handlar det alltså om ungefär 1,8 miljarder kronor i månaden när båda sänkningarna gäller. Det är mycket pengar, och det är pengar som någon ska finansiera.

Då tar vi torsdagen. Finansutskottet träffades, men något beslut blev det alltså inte. Vad hände då? Vi har tre röster, och dom säger tre olika saker.

Först SD:s Henrik Vinge. Han säger att han hoppas få en majoritet i utskottet till nästa möte, som är planerat till tisdag. Han uppfattar att det finns ett brett stöd. Och han tillägger att alla förstår att dom här chockhöjningarna i praktiken kommer att innebära en fattigare jul för många människor.

Sen Centerpartiets Martin Ådahl, som inte direkt väljer försiktiga ord. Enligt honom framgick det i torsdags att det här är rent spel för gallerierna och helt ogenomförbart. Han säger att förslaget är som vilken debattartikel eller insändare som helst. Så för Centern är det här inte politik, det är teater.

Och så Socialdemokraternas Mikael Damberg, som är finansutskottets ordförande. Han säger att utskottets kansli hade väldigt stora invändningar mot hur en sådan här process kan gå till rent formellt, och att dom inte såg några förutsättningar för att skatterna sänks före årsskiftet. Lägg märke till vad han inte säger. Han säger inte nej. Han säger att det är formellt krångligt.

Och det är precis det som är poängen med hela det här avsnittet.

För Socialdemokraterna sitter i en klämma. Dom har tidigare varit positiva till att tillfälligt sänka skatten på drivmedel. Och dom stängde inte dörren när SD lade fram förslaget. Samtidigt har Damberg kritiserat Tidöpartierna för hur dom hanterat frågan, och menar att sänkningarna utformades för att bara gälla över valet. På andra sidan i den rödgröna gruppen finns Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som i våras reserverade sig mot sänkt skatt på drivmedel. Så om S röstar ja tillsammans med SD, då går dom emot sina egna rödgröna kollegor i en av dom mest känsliga frågor man kan tänka sig. Och om S röstar nej, då kan SD säga att Socialdemokraterna höjde bensinpriset med fyra kronor.

Det är det som jag menar med att SD tvingar S att välja sida. Det är ett förslag som är ganska enkelt att förstå, svårt att genomföra, och nästan omöjligt att säga nej till utan att det kostar något politiskt.

Och nu kommer tidpunkten, som är nästan lite för bra för att vara sann. Utskottet träffas på tisdag. Dagen efter, på onsdag den fjortonde oktober, kan det tidigast bli en statsministeromröstning. På måndag ska Magdalena Andersson lämna sin rapport efter sonderingen. Så samtidigt som S, C och V försöker enas om en regering, så ligger en fråga och väntar på dom som kan splittra dom. Det är inte konstigt att Ådahl är arg. För om S går med SD i bensinfrågan, då har C svårt att sitta i ett rum med S och prata om lägesbild och samhällsutmaningar. Det är min tolkning, och jag kan inte bevisa att det är SD:s avsikt. Men effekten av förslaget går knappast att missa.

Och Moderaterna då? Edward Riedl säger att om det här ska kunna fortsätta så behöver det finnas stöd över blockgränsen. Det är intressant, för det är första gången vi hör M säga så öppet att Tidö inte längre har egen majoritet. Dom har 173 av 349 mandat, och dom behöver alltså någon från den andra sidan för att få igenom något. Det är ett helt nytt läge för partier som i fyra år har kunnat räkna med SD och sina egna röster.

Så låt oss ta scenarierna.

Scenario ett: S går med på SD:s förslag, eller något liknande. Då kan förlängningen av den första sänkningen komma på plats, men det andra steget kräver EU-kommissionens godkännande eftersom det bygger på ett undantag från EU:s regler. Det går inte att lova. Och Dambergs kansli säger att det inte finns förutsättningar för att göra det före årsskiftet. Så även om man vill kan det bli svårt att hinna.

Scenario två: S säger nej, kanske med hänvisning till formella invändningar. Då löper sänkningen ut den första december som planerat, och bensinen går upp ungefär tre kronor. Då blir det en valfråga, och SD kommer att spela på den länge.

Scenario tre: någon form av kompromiss. Ett riktat stöd, en kortare förlängning eller något annat mellanting. Det är det som brukar hända i den här typen av förhandlingar. Men det kräver att någon faktiskt vill förhandla, och just nu är det inte det jag ser.

Och för att det ska bli konkret, låt oss räkna på vad fyra kronor faktiskt betyder. Fyller du en tank på femtio liter, så är det två hundra kronor extra varje gång. Kör du ungefär femton hundra liter om året, vilket inte är ovanligt om du pendlar på landsbygden, så handlar det om sex tusen kronor. Det är ett räkneexempel, inte en officiell siffra, och det blir förstås mindre om du kör lite och mer om du kör mycket. Men det visar varför frågan engagerar. För en del hushåll är det här en kaffekopp. För andra är det en hyra.

Och det är därför båda sidor har något att vinna och något att förlora. Den som röstar ja får kritik för att ha finansierat en dyr och osäker sänkning. Den som röstar nej får kritik för att ha låtit priset skena. Ingen av dom två är gratis.

Så vad tycker jag? Jag tycker att båda sidor har en poäng.

För SD:s del är det ett konkret problem. Fyra kronor per liter är mycket för ett hushåll som bor utanför storstäderna och inte har några alternativ till bilen. Det går inte att vifta bort. Och det är rimligt att fråga sig varför ett parti som under fyra år var del av ett regeringsunderlag först nu lägger fram ett förslag som ska gälla efter att deras egen regering lämnat. Det är en rimlig fråga även från deras egna väljare.

Samtidigt har Ådahl och Damberg en poäng i att det här är svårt att genomföra. En tillfällig skattesänkning på nästan två miljarder i månaden är ingen småsak. Och att förlänga en sänkning som bygger på ett EU-undantag är något riksdagen inte kan bestämma ensam. Så det är inte konstigt att utskottets kansli har invändningar.

Och här kommer det som jag tycker är det viktigaste. Det är inte slumpen att det här kommer nu. Förslaget kom samtidigt som regeringsfrågan är låst och samtidigt som varje rödgrönt parti försöker visa att dom kan ta ansvar. Det är politik av det slag som funkar bäst när man inte själv behöver genomföra det. Men det betyder inte att frågan är oviktig. För den som tankar är den väldigt viktig.

Sanna mina ord, den här frågan kommer att följa med in i regeringsförhandlingarna, vilket håll det än landar åt.

Nu vill jag höra från dig. Vad tycker du att S borde göra, rösta ja eller nej? Och är det rimligt att skattesänkningar på drivmedel ska vara tillfälliga, eller borde man bestämma sig för en nivå? Skriv i kommentarerna, jag läser allt.

Titta på hela avsnittet

BENSINEN +4 KRONOR – SD tvingar S att välja sida

Se avsnittet på YouTube