Åsiktsförbud i grundlagen? Vad lagen om förringande av folkmord säger
Riksdagen ändrade tryckfrihetsförordningen. Vad lagen faktiskt kräver, vad första domen visade och vad kritikerna säger.
Riksdagen sa den 4 november 2026 ja till en grundlagsändring som gör att förnekande, ursäktande eller uppenbart förringande av folkmord och vissa andra brott också blir tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott.
Tidningen Fria Tider kallade det ett åsiktsförbud som skrevs in utan debatt. Här är vad som är belagt.
Vad som beslutades
Ändringen gäller tryckfrihetsförordningen och ska träda i kraft den 1 januari 2027. Eftersom det är en grundlag krävs två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan. Det första fattades den 22 maj 2024 och riksdagen antog nu förslaget genom acklamation. Enligt Riks och Fria Tider anmälde sig ingen ledamot till debatten.
Vad lagen kräver
Samma bestämmelse infördes i brottsbalken (16 kap. 8 §) den 1 juli 2024. Den som förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott kan dömas för hets mot folkgrupp, men bara om brottet är fastställt i en lagakraftvunnen dom från en svensk eller erkänd internationell domstol, och om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en grupp eller en enskild i gruppen. Regeringen skriver att bestämmelsen inte ska hindra saklig debatt.
Vad som ändras 2027
Genom ändringen i tryckfrihetsförordningen blir gärningarna också tryckfrihetsbrott och yttrandefrihetsbrott. Det innebär att även grundlagsskyddade medier kan dömas.
Första domen
Helsingborgs tingsrätt dömde i maj 2026 en man för bland annat uppenbart förringande av Förintelsen i en video. En livesändning och fyra andra videor ansågs inte nå gränsen. Domstolen angav att det krävs ett kvalificerat förminskande. Påföljden blev villkorlig dom och dagsböter.
Kritiken
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar enligt Fria Tider och Riks att bestämmelsen inte tillför något nytt och att orden "uppenbart förringar" skapar osäkerhet. Svenska Journalistförbundet avstyrkte förslaget i remissen och ville att det skulle hållas utanför grundlagarna.
Sverigedemokraterna reserverade sig 2024 för en utvärdering efter fem år. Utredningen (SOU 2023:17) skriver att bestämmelsen kan vara ett pedagogiskt verktyg riktat till unga; att det skulle leda till polisanmälda elever är Funckes slutsats och inget som utredningen skriver.
Källor
- Fria Tider
- Riksdagen – KU3
- Riksdagen – KU22 (2024)
- Prop. 2023/24:93
- Journalistförbundets remissvar
- Sveriges Domstolar – dom maj 2026
- Riks
Titta på hela avsnittet
ÅSIKTSFÖRBUD I GRUNDLAGEN? Vad lagen mot förringande verkligen säger
Se avsnittet på YouTube