Extraval: så fungerar de fyra försöken och vad det kostar
Två statsministeromröstningar har fallit. Så fungerar de fyra försöken, vad ett extraval kostar och varför Centerpartiet avgör.
Två förslag på statsminister har fallit i riksdagen sedan valet, och ett tredje är på väg. Faller fyra förslag blir det extraval, vare sig partierna vill det eller inte. Här är reglerna, siffrorna och frågorna som politikerna helst slipper svara på.
Läget just nu
Valet hölls den 13 september. Magdalena Andersson (S) föll i riksdagen den 15 oktober, och Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist föll den 3 november med 25 röster för och 324 mot. Därefter fick Ulf Kristersson (M) sonderingsuppdraget. Hans redovisning skulle ursprungligen ha lämnats den 10 november men sonderingen har förlängts, och talmannen har inte angett något nytt datum. Centerpartiet har gett S och M tid till fredagen den 13 november att lämna ett så kallat totalpaket. Den 8 november föreslog Andersson en regering av S, C och MP med V som stödparti, men V har sagt att partiet röstar nej om hon går vidare utan V.
Så räknar man: 175 nej fäller
Ett förslag på statsminister går igenom om det inte är mer än hälften av ledamöterna som röstar nej. Med 349 ledamöter krävs alltså 175 nej för att fälla en kandidat. Ja-röster, nedlagda röster och frånvaro räknas som att man inte fäller.
Mandaten efter valet är S 99, M 70, SD 62, V 30, C 25, KD 22, MP 22 och L 19. Tidöpartierna (M, KD, L och SD) har 173 mandat och S, V och MP har 151. Enligt våra egna uträkningar faller Kristersson om Centerpartiet röstar nej, eftersom de då ger 176 nej-röster. Lägger C ned sina röster räcker 151 nej inte till. Ett parti med 25 mandat håller alltså nyckeln.
Vad som händer vid ett fjärde misslyckande
Enligt riksdagen ska ett extra val hållas inom tre månader om fyra förslag på statsminister har fallit. Det är obligatoriskt. Regeringen kan själv utlysa ett nyval i vanlig ordning, men en övergångsregering får inte besluta om extra val. Det är den enda uttryckliga begränsningen i vad en sådan regering får göra, enligt regeringens egen information.
Ett extraval följer i stort sett samma process som ett ordinarie val, men det gäller bara riksdagen och tiderna för förtidsröstning kortas, enligt SVT:s genomgång 2014. Det ordinarie valet flyttas inte, vilket innebär (vår slutsats) att riksdagen som väljs får en kortare mandatperiod.
Hur ofta har det hänt?
Det senaste extravalet hölls den 1 juni 1958 och handlade om ATP-pensionen. Enligt SVT hölls ett även 1914. Riksdagens egen sida säger att det bara har hänt en gång, troligen i modern tid. Hösten 2014 utlyste Stefan Löfven ett extraval till den 22 mars, men det ställdes in efter Decemberöverenskommelsen.
Vad kostar det?
Den enda siffra vi har hittat är en uppskattning från Valmyndigheten som SVT redovisade 2021: cirka 400 miljoner kronor. Det är en gammal siffra, så dagens kostnad blir sannolikt högre.
Vem vill ha extraval?
Ingen säger det rakt ut. Kristdemokraternas Ebba Busch har enligt SVT sagt att läget står mellan en höger-mitten-regering och extraval, vilket kan läsas som ett tryck på Centerpartiet. Socialdemokraterna säger att förutsättningarna från valresultatet inte har ändrats, och Centerpartiet vill se konkreta paket innan de rör sig. Hotet om extraval är också ett förhandlingsverktyg, vilket är värt att komma ihåg när utspelen avlöser varandra.
Budgeten tickar på
Under tiden lägger finansminister Elisabeth Svantesson (M) fram en övergångsbudget den 12 november. Partierna kan lämna egna budgetmotioner till den 27 november, och riksdagen fattar sitt beslut den 9 december.
Källor
- Riksdagen – Tre scenarier efter valet
- SVT – Regeringsbildningen steg för steg
- SVT – Kristersson får förlängd sondering
- SVT – Då kan Ulf Kristersson bli statsminister
- SVT – Så går ett extraval till (2014)
- SVT – Notan för ett extraval: 400 miljoner (2021)
- Regeringen – Så bildas regeringen
Titta på hela avsnittet
EXTRAVAL? Två försök har fallit – så går det till och vad det kostar
Se avsnittet på YouTube